Det blev inget körkort...
För alla som undrar så blev det inget körkort. Just nu känns allt tomt och meningslöst, med tanke på att man har spenderat de senaste 4 åren bakom ratten och ändå lyckades kugga...I Rydsrondellen av alla ställen. Den rondell jag borde vara expert på eftersom jag måste passera den varje gång jag ska nånstans med bilen....Men jag bytte körfält försent och sen var det kört...
Det är nästan så att jag säms över mig själv, med tanke på att det är fredrik som hjälper mig att betala körkortet. Eftersom lämpet gick ut i lördags måste jag börja om med hela processen, skicka in en massa blanketter och sen vänta i typ tre veckor innan Länsstyrelsen ger ett svar. Jag måste även gå en meningslös handledarutbildning med fredrik ( som redan varit handledare i 4 år) . Detta kommer gå på minst en tusenlapp extra plus uppkörningsavgift och hyra av bil minst en gång.
Det skulle varit så skönt med ett körkort innan bebisen kommer, men vi får väl fortsätta harva på tills det går vägen, med två barn i baksätet istället för ett!...Försöker att fokusera på förlossningen nu istället, för jag kan ju ändå inte köra bil just nu...
Inatt kände jag otroligt starka sammandragingar mellan klockan 01-05 några gånger men inget mer har hänt så det var nog bara falskt alarm. Skulle inte förvåna mig om jag måste gå över tiden...Nu har jag varit tjock så länge att jag inte vet hur det är att vara normal....Allt känns otroligt segt och långdraget nu...
Men vi har äntligen köpt en barnvagn till bebisen så nu har den inga ursäkter för att vänta på sig längre!
Lite besviken är jag över att det inte blev den blommiga jag drömt om, utan en svart och beige, som typ alla andra vagnar är, men den är cool och tuff med stötdämpare och kugghjul å hela köret. Det var fredrik som betalade så jag tyckte han kunde få välja färg eftersom det bara fanns antingen svart eller svart och beige!
Nestor Rambler heter den och Naima älskar den och vägrar numera åka sin egna vagn! Det enda som fattas nu är ståbrädan. Fredrik har sagt att han ska bygga den själv för han tycker det verkar otroligt dyrt att betala typ 600 spänn för en vanlig bräda när man kan få nöjet att bygga den själv. Naima tjatar om att hon vill att den ska vara lila. i hennes värld verkar det vara en större grej att hon ska få en egen ståbräda precis som sina kompisar, det är mindre viktigt att hon ska bli storaysyster. ( Men hur ska man kunna begära att hon ska fatta en sån grej när hon bara är tre, när jag själv tycker att det är konstigt att det bor en livs levande person i magen på mig! Jag ser framemot att se vad hon säger när hon väl får träffa bebisen på BB!
17 dagar kvar till bf!...
Det är nästan så att jag säms över mig själv, med tanke på att det är fredrik som hjälper mig att betala körkortet. Eftersom lämpet gick ut i lördags måste jag börja om med hela processen, skicka in en massa blanketter och sen vänta i typ tre veckor innan Länsstyrelsen ger ett svar. Jag måste även gå en meningslös handledarutbildning med fredrik ( som redan varit handledare i 4 år) . Detta kommer gå på minst en tusenlapp extra plus uppkörningsavgift och hyra av bil minst en gång.
Det skulle varit så skönt med ett körkort innan bebisen kommer, men vi får väl fortsätta harva på tills det går vägen, med två barn i baksätet istället för ett!...Försöker att fokusera på förlossningen nu istället, för jag kan ju ändå inte köra bil just nu...
Inatt kände jag otroligt starka sammandragingar mellan klockan 01-05 några gånger men inget mer har hänt så det var nog bara falskt alarm. Skulle inte förvåna mig om jag måste gå över tiden...Nu har jag varit tjock så länge att jag inte vet hur det är att vara normal....Allt känns otroligt segt och långdraget nu...
Men vi har äntligen köpt en barnvagn till bebisen så nu har den inga ursäkter för att vänta på sig längre!
Lite besviken är jag över att det inte blev den blommiga jag drömt om, utan en svart och beige, som typ alla andra vagnar är, men den är cool och tuff med stötdämpare och kugghjul å hela köret. Det var fredrik som betalade så jag tyckte han kunde få välja färg eftersom det bara fanns antingen svart eller svart och beige!
Nestor Rambler heter den och Naima älskar den och vägrar numera åka sin egna vagn! Det enda som fattas nu är ståbrädan. Fredrik har sagt att han ska bygga den själv för han tycker det verkar otroligt dyrt att betala typ 600 spänn för en vanlig bräda när man kan få nöjet att bygga den själv. Naima tjatar om att hon vill att den ska vara lila. i hennes värld verkar det vara en större grej att hon ska få en egen ståbräda precis som sina kompisar, det är mindre viktigt att hon ska bli storaysyster. ( Men hur ska man kunna begära att hon ska fatta en sån grej när hon bara är tre, när jag själv tycker att det är konstigt att det bor en livs levande person i magen på mig! Jag ser framemot att se vad hon säger när hon väl får träffa bebisen på BB!
17 dagar kvar till bf!...
Körkort eller inte?...Idag är det v 36+5...Dagen då Naima föddes
Om två dagar ska jag köra upp...Det känns overkligt. Jag har övningskört så länge att jag vant mig vid att alltid behöva ha fredrik med i bilen.Hoppas såklart att det ska gå vägen så att det är klart sen när bebisen är född. Vi får se hur det går. om det inte går vägen får jag nog vänta tills bebisen har kommit för mitt lämp går ändå ut dagen efter och jag måste söka nytt för att få boka fler prov.
Var hos barnmorskan idag. Hon sa att bebisen är nästan fixerad och att magen sjunkit ihop så det betyder väl i praktiken att förlossningen kan starta vilken dag som helst. Känns lite märkligt eftersom man aldrig vet när det händer...Det värsta vore ju om vattnet skulle gå på fredag när jag ska köra upp. Vad gör man då?...Har haft kraftiga sammandragningar de senaste veckorna men inget har ju hänt ännu så jag går bara och väntar på att dagarna ska gå nu. Man är så tung och otymplig på slutet så man vill ju att allt ska vara över. jag har ju aldrig fött barn förut så det känns lite märkligt att inte veta vad som väntar trots att jag redan varit gravid en gång. Hon var ju tre veckor tidig så jag fick ju aldrig chansen att gå och vänta som jag gör nu....Och nu ser jag framemot en vanlig förlossning utan komplikationer. Har inte börjat tänka så mycket på den än för jag vill inte fokusera på nåt annat än körkortet just nu...
Den här gången känner jag mig inte lika uppspelt över tanken på bebisen som med Naima. Klart att man längtar tills den kommer ut, men man vet ju också vad som väntar med alla sömnlösa nätter i början och konstant amning. Jag hoppas bara att det kommer gå bra för Naima att vänja sig vid att vara storasyster och att hon inte får för sig att komma i värsta trotsåldern. Det enda jag hoppas är att vi får ett friskt barn och att jag kommer orka med fölossningen och att det inte händer nåt akut förstås....
Det verkar inte som barnmorskan vill låta mig gå över tiden ialla fall eftersom jag har haft blodpropp och så. Hon verkade nästan säker på att barnet skulle komma innan utsatt datum. I annat fall så har Farmor Lotta bestämt att hon och Matilda ska komma på besök den 11 maj. och att bebisen ska vara född då! Matilda är här en vecka innan hon åker tillbaks till England igen så vi får hoppas att hon hinner se bebisen innan hon ska tillbaks dit.Men den kommer senast runt den 20 maj eftersom man inte får gå över mer än 14 dagar, så mycket vet jag iaf!
Var hos barnmorskan idag. Hon sa att bebisen är nästan fixerad och att magen sjunkit ihop så det betyder väl i praktiken att förlossningen kan starta vilken dag som helst. Känns lite märkligt eftersom man aldrig vet när det händer...Det värsta vore ju om vattnet skulle gå på fredag när jag ska köra upp. Vad gör man då?...Har haft kraftiga sammandragningar de senaste veckorna men inget har ju hänt ännu så jag går bara och väntar på att dagarna ska gå nu. Man är så tung och otymplig på slutet så man vill ju att allt ska vara över. jag har ju aldrig fött barn förut så det känns lite märkligt att inte veta vad som väntar trots att jag redan varit gravid en gång. Hon var ju tre veckor tidig så jag fick ju aldrig chansen att gå och vänta som jag gör nu....Och nu ser jag framemot en vanlig förlossning utan komplikationer. Har inte börjat tänka så mycket på den än för jag vill inte fokusera på nåt annat än körkortet just nu...
Den här gången känner jag mig inte lika uppspelt över tanken på bebisen som med Naima. Klart att man längtar tills den kommer ut, men man vet ju också vad som väntar med alla sömnlösa nätter i början och konstant amning. Jag hoppas bara att det kommer gå bra för Naima att vänja sig vid att vara storasyster och att hon inte får för sig att komma i värsta trotsåldern. Det enda jag hoppas är att vi får ett friskt barn och att jag kommer orka med fölossningen och att det inte händer nåt akut förstås....
Det verkar inte som barnmorskan vill låta mig gå över tiden ialla fall eftersom jag har haft blodpropp och så. Hon verkade nästan säker på att barnet skulle komma innan utsatt datum. I annat fall så har Farmor Lotta bestämt att hon och Matilda ska komma på besök den 11 maj. och att bebisen ska vara född då! Matilda är här en vecka innan hon åker tillbaks till England igen så vi får hoppas att hon hinner se bebisen innan hon ska tillbaks dit.Men den kommer senast runt den 20 maj eftersom man inte får gå över mer än 14 dagar, så mycket vet jag iaf!
